Nicki

Har sovit några timmar inatt så det känns som att kroppen börjar återhämta sig litegrann efter denna fruktansvärda vecka! Jag fattar inte att jag orkar stå på benen men man har tydligen mer krafter än vad man tror.. Idag åker vi upp till pappa om allt går enligt planerna. Vi har löst allt med barnpassning, kalasvärd, fotbollen osv. så det är lugnt! Hade gärna varit med på Amandas kalas och Noras fotboll men pappa går före det just nu när ingen vet hur allt kommer att gå.. Jag är förkrossad, min lilla pappa är inte värd detta! Varför händer allt det fruktansvärda oftast bara dom finaste och snällaste människorna? Det är inte rättvist!! :( Älskar dig pappa, kämpa och visa oss hur envis du är!