Lyssna

13 December, 2013 - 12:52 / Allmänt
0 kommentarer

När jag ber dig lyssna på mig
och du börjar ge mig råd
så har du inte gjort det jag bad dig om.
 
När jag ber dig lyssna på mig
och du börjar berätta för mig
varför jag inte borde känna så,
trampar du på mina känslor.
 
När jag ber dig lyssna på mig
och du känner att du måste göra något
för att lösa mina problem,
har du svikit mig, hur konstigt det än kan verka.
 
Lyssna. Allt jag bad dig om var att du lyssnar,
inte pratar eller gör- bara hör på mig.

Och jag klarar mig själv,
jag är inte hjälplös.
Kanske modfälld och bristfällig
men inte hjälplös.
 
När du gör något för mig,
som jag kan och behöver göra själv,
så bidrar du till min ångest och svaghet.

Men när du accepterar att jag känner vad jag känner,
oavsett hur irrationellt det är,
så kan jag sluta försöka övertyga dig
och börja arbetet med att
förstå vad som ligger bakom denna känsla.
 
Och när det är klart är svaren uppenbara
och jag behöver inte längre några råd.
 

(Bild från google)
 

Skäms på er abc gruppen!

05 November, 2013 - 18:50 / Allmänt
0 kommentarer

Det är sällan jag blir upprörd över något men nu kokar jag av ilska!

Idag fick vi brev om att vi kunde se och beställa Nora och Amandas skolfoton.
Vi har väntat jättelänge och jag var så nyfiken på alla bilder.

Förra året kunde vi välja på 13-14 st porträttfoton på båda två med olika poser och olika färger på bakgrunden.
Skitkul att se även om man inte beställer hem alla :)

Jag började med att hämta hem årets bilder på Nora och det fanns totalt 3 st!!!
2 porträttbilder och ett gruppfoto.
Porträttbilderna såg dessutom nästan likadana ut och Nora blev jättesnopen och besviken.
Hon berättade om att de hade knäppt jättemycket bilder i olika poser.

Sedan hämtade jag hem Amandas bilder och där fanns det totalt 17 bilder.
Och där fanns alla olika poser med!!

Då brann det för mig....

Hur i helvete kan det bara finnas 2 bilder på Nora?
Alla kan ju inte ha varit skitdåliga och vem är det som bestämmer om hon blir bra på bild isåfall?
Dom eller jag?

Har iallafall skickat iväg mitt första mail med klagomål!!

Får väl se vad jag får för svar..
 

Riktigt riktigt dåligt abc gruppen!

Tillsammans mot cancer!

28 Oktober, 2013 - 21:54 / Allmänt
0 kommentarer

Sitter och kikar på cancergalan och tårarna går inte att hålla tillbaka..


Finns inga ord för hur orättvist livet är!
 
 
 

Höstdepression!

17 Oktober, 2013 - 20:42 / Allmänt
1 kommentarer

Så länge jag och Mats har varit tillsammans så har den här tiden på året varit hemsk.
Mats har alltid haft fruktansvärda depressioner just under hösten och inför vintern.
Det har varit riktigt jobbigt vissa gånger för oss alla.. Det har såklart varit allra värst för Mats men det har påverkat oss runt omkring också!

Men vet ni, tiderna förändras!
 
Just nu mår han riktigt bra och framtiden ser ljus ut :)
Håller tummarna för att han snart får komma ut på någon slags sysselsättning.

Stämningen här hemma är en helt annan än för bara 1 år sedan, det känns liksom lugnt och skönt nu.
Det har hänt så otroligt mycket på den här tiden.
 
2013 har utan tvekan varit Mats år, han har gjort så många saker som jag bara har kunnat drömma om tidigare ♥
 
Alltid vid din sida ♥
 
 

Känslomässigt kaos

13 Augusti, 2013 - 23:12 / Allmänt
0 kommentarer

Mitt mående svajar rejält nu.
Ena dagen mår jag bra och nästa är jag helt tömd på energi.
Upp och ner hela tiden, blir inte klok på mig själv.
Jag vet oftast vad problemet är och jag vet hur jag skulle kunna lösa det.
Men vägen kommer att vara lång och jag vet inte riktigt var jag ska börja.

Med rätt hjälp och stöd så ska väl jag också kunna få må riktigt bra och känna mig tillräcklig.
Jag behöver inte alltid hitta saker att irritera mig på och nedvärdera mig själv.
Jag är nämligen proffs på det, att hitta saker som jag borde göra oftare eller bättre än vad jag redan gör.
Jag går omkring och har ständigt dåligt samvete för ALLT!

Jag börjar tappa mig själv, har svårt att hitta fokus och har ett ständigt kaos i huvudet.
Min vardag är inte längre strukturerad som den varit, jag planerar knappt längre.
Jag glömmer saker hela tiden och hade till och med nästan glömt bort Frejas födelsedag som är i övermorgon!! :/

Det här är inte jag och jag börjar få panik över att jag håller på att förlora kontrollen...

Vänner kommer och går genom livet

31 Juli, 2013 - 22:00 / Allmänt
0 kommentarer

Vänner kommer och går genom livet, några få finns kvar i hjärtat för evigt.
Jag har väldgit få vänner men dom jag har står mig väldigt nära.
Idag väljer jag att umgås med människor som ger mig energi och som får mig att må bra.
Det har inte alltid varit så.. 
Många gånger har jag det varit jag som gett energi men aldrig fått något tillbaka.
Precis som i ett kärleksförhållande handlar det om att ge och ta.

Jag har alltid varit en god lyssnare och många har kommit till mig för att prata och få råd eller tröst.
Jag önskar att jag också hade haft någon som jag kunde anförtro mig till och prata med.
Oftast har jag hållt allt inom mig och gråtit eller varit arg i min ensamhet.
Så är det fortfarande ibland men jag börjar bli bättre på att få ur mig saker.

De vänner jag har nu kan jag prata med om allt.
Jag vet att dom vill lyssna och att dom tycker om mig för precis den jag är.
Däremot så pratar jag om olika saker med olika personer.
Det faller sig ganska naturligt.

Även fast jag vet att jag kan ringa till vem som helst av mina vänner vilken tid som helst på dygnet om det skulle vara något så är det alltid Mats som är där om jag är ledsen.
Inte för att jag ber om det utan för att han ser direkt om jag mår dåligt.
Jag känner fortfarande att jag inte vill "vara till besvär" för någon.

Det har funnits många tillfällen i livet då jag önskar att jag hade släppt på den spärren.
Jag hade nog behövt någon som bara kramat om mig och som jag kunde ha pratat av mig med.
Jag får skylla mig själv helt enkelt.
Men jag ska försöka att bättra mig!

Jag är så tacksam för de vänner jag har idag och jag skulle göra allt för dessa människor.
Några har jag bara känt ett litet tag men vi klickade direkt då vi träffades och det känns som att vi har känt varandra i en evighet.
Jag trodde aldrig att jag skulle hitta nya vänner i vuxen ålder men vågar man öppna sig så hittar man till slut människor som kommer att betyda väldigt mycket i sitt liv.

Tack för att ni finns där för mig och jag hoppas ni vet att jag alltid finns där för er!


 

Saknade tjejer

28 Juni, 2013 - 19:53 / Allmänt
0 kommentarer

Vi blev barnlösa denna helg.
Amanda och Freja har åkt till mormor och imorgon ska Nora iväg och tälta med några kompisar.
Det är väldigt tyst och tomt här hemma.

Det är lite konstigt hur man fungerar egentligen.. 
Vi tyckte att det kunde vara skönt att bara få vara vi en stund, planera lite bröllop, få sova ostört, att bara vara helt enkelt men vi hann inte mer än hem förrän jag började sakna tjejerna.
Av någon anledning får jag dåligt samvete när dom sover borta.
Förhoppningsvis känns det bättre imorgon och jag tror att alla tjejerna kommer få en jätteskön helg! :)



Hoppas ni är snälla med mormor och jag hoppas att hennes öron sitter kvar på söndag ;)
 

Sluta aldrig hoppas och tro!

29 Maj, 2013 - 20:55 / Allmänt
0 kommentarer

Det är precis 1 år sedan idag som pappa fick sin stora hjärnblödning.
Ett år där vi alla har slitits mellan hopp och förtvivlan.
Jag kommer aldrig någonsin att glömma samtalet som jag fick den dagen, 2012-05-28 kl 11.45.

Utdrag ur dagboken: Måndag 2012-05-28

11.45
Telefonen ringer, hemligt nummer, jag tänker att det kanske är mamma eller från Noras skola men det är det värsta samtal jag någonsin haft!

-Hej, det här är ***** och jag ringer från akutmottagningen i Sundsvall.
Är du dotter till Tommy Lundberg?

Jag frös till is, kunde inte fästa blicken, jag skakade och snurrade runt, tog mig för munnen och började gråta.
Hon berättade att du var där inne på akuten.
Du hade skjutsat Kevin till skolan vid 8 och när snickarna kom hem till dig för att byta fönster vid 10 så låg du på golvet i hallen med kramper och var knappt vid medvetande.
Jag undrar hur länge du hade legat där, om du kände något, om du visste vad som hände, om du hade ont och vad du tänkte.
Det här är frågor som jag aldrig kommer att få svar på!

Mats förstod direkt att det var något allvarligt som hade hänt och ringde till mamma som jobbade.
Jag ringde till Emelie som skrek rätt ut och sedan försökte jag få tag på Malin men hon svarade inte.
Jag ringde till farmor och som i sin tur pratade med Mona och Lennart.

Jag trodde att du kanske hade fått en stroke igen och insåg nog aldrig allvaret förrän jag kom till akuten.
Mamma mötte upp oss där och vi fick komma in i ett anhörigrum. Väntan var olidlig! 
Efter ett tag fick vi tag på Malin och vi berättade om vad som hade hänt. Hon for upp till Sundsvall direkt från Bergsjö. Mona kom också in på sjukhuset.
Vi satt i det där rummet medans du var på röntgen, sekunderna tickade sakta fram och till slut kom det in 2 sköterskor? som berättade om vad röntgen visade.

Du hade fått en stor hjärnblödning, en jättestor hjärnblödning! 
Helikoptern var på väg ner för att hämta dig och flyga dig till Umeå för operation. Vi satt allihopa och bara stirrade på varandra och grät hejdlöst. Vi kunde knappt prata eller tänka! 
Allt var som en dimma och känslorna går inte att beskriva.
Efter ytterligare en röntgen visade det sig att blödningen satt inne i hjärnan och inte i något yttre kärl.
Jag bröt ihop igen!

Vi hann träffa dig en sväng innan du fick åka med helikoptern till Umeå, du var nedsövd och såg så lugn och fin ut. Men det var fruktansvärt att se dig med alla slangar och sladdar, jag ville bara ruska om dig och få dig att vakna! 
Mamma knäppte en bild på oss tillsammans ♥

Vid 17.30 tiden lämnade vi Härnösand för att åka upp till Umeå för att vara med dig. Jag, mamma och Mats for i en bil och Malin, Emelie och Emil for i en.

Resan till Umeå var så jäkla lång, tankarna bara for fram och tillbaka. Jag visste varken ut eller in!
Skulle du någonsin vakna mer? Var ditt liv slut nu? Varför?
Jag kunde knappt andas!

Vi lyckades få ett rum på hotell Björken alldeles intill sjukhuset, vi fick sova tillsammans allihopa i en svit som kostade 1800:- för EN natt och då betalade vi för 4 personer! Sjukt jävla pris, speciellt med tanke på att vi var i rummet ca 7 timmar totalt!

När vi kom till sjukhuset fick vi komma in i ett anhörigrum igen och bara vänta.. och vänta.. och vänta!
Vid 21-21.30 var operationen klar och efter en halvtimme vi fick gå in till dig 2 och 2.
Vi gick in några svängar och pratade med dig samtidigt som tårarna bara rann och rann.. Dom gick inte att stoppa!

Vid 00 tiden kom kirurgen som hade opererat dig och berättade lite om vad han hade gjort.
Ingen kunde svara på hur framtiden nu skulle bli.. Det var nu vi började leva halvtimme för halvtimme…

Efter informationen gick vi tillbaka till hotellet, ledsna, trötta och uppgivna. Det fanns inte mycket hopp hos mig då. Jag stirrade på mobilen hela tiden, hoppades på att den inte skulle ringa.
Jag var så ledsen hela natten så jag kunde inte somna. Kroppen värkte och mitt hjärta hade krossats. Det är så jävla orättvist. Du är 55 år, snart 56… Hur kunde detta hända dig?
Du har så mycket kvar att uppleva och jag vet att du inte vill ge upp än. Du lever ju för oss barn och barnbarn.
Inte kan du väl lämna oss nu?

 


Här satt jag vid din sida och trodde att det var sista gången jag skulle se dig andas.
Visste inte om vi någonsin skulle ses igen.
Jag ville aldrig släppa din hand.. ♥
En liten stund senare flögs du till Umeå

Vi har gått igenom så mycket under detta året, saker som ingen ska behöva gå igenom.
Igår läste jag igenom dagboksinläggen från de 10 första dagarna, jag har länge velat läsa igenom min dagbok men varit rädd för att få hjärtat utslitet ur kroppen en gång till.
Och mycket riktigt, tårarna rann oavbrutet och jag slängdes genast tillbaka i tiden och kände alla känslor som jag kände då.
Obeskrivlig smärta och maktlöshet!
Jag vet inte hur många gånger jag bad om att pappa skulle vakna.
Jag ville se hans blåa ögon,  känna hans skäggstubb mot min kind och höra hans skratt om det så vore för en sista gång.

Jag bad inte om mycket men jag hade aldrig kunnat tro att jag skulle få så mycket mer!
Jag har sett vartenda framsteg och blivit lika lycklig varje gång det har hänt något nytt.
Kommer aldrig att glömma tiden då han låg på rehab i Härnösand, jag har nog aldrig sett honom så genomlycklig trots att han var/är halvsidesförlamad.
Det var nog första gången jag hörde honom skratta från hjärtat ♥

Idag bor han hemma i sitt hus som var vårat mål då han hade vaknat.
Han skulle få komma hem oavsett hur mycket jobb det skulle innebära.
Vi slet som djur ute i huset för att få det fint och handikappanpassat!
Jag tror att han är väldigt tacksam för det.

Det går inte att beskriva den tacksamhet jag känner för att pappa är i livet, någon hörde min bön.
Min pappa har alltid varit tjurig och det fick vi bevis på nu.
Han skulle tillbaka till livet, oavsett vad.
Vi hjälptes åt allihopa, kämpade och det viktigaste av allt.. vi slutade aldrig att hoppas och tro! 

Jag har lärt mig mycket under denna resa, jag tar ingenting för givet längre.
Hela livet kan förändras på en sekund.
Jag har kommit min familj väldigt nära och det är jag tacksam över ♥

En lördag i maj

13 Maj, 2013 - 21:45 / Allmänt
0 kommentarer

Jag tror det här har varit min mest upptagna helg någonsin.
Full fart hela tiden! :)

Vi lämnade hemmet vid 08.15 imorse och har ganska nyss kommit hem igen.

Vi har hunnit med en fotbollsmatch, besök hos pappa och sedan besök hos Jens och Nathalie!

Är helt slut i både kroppen och huvudet, som vanligt...

Blir en tidig kväll ikväll, tänkte läsa lite och skingra tankarna.

Min underbara, älskade pappa!
Snart är det 1 år sedan som jag satt vid din sida, höll din hand och bad för ditt liv .
Du vaknade upp till slut, mot alla odds och du är fortfarande med oss.
Önskar jag kunde vara med dig dygnet runt ♥

Det går bara runt och runt och runt..

02 Maj, 2013 - 20:52 / Allmänt
0 kommentarer

image

Går det inte bara att koppla bort vissa delar av hjärnan för en stund?

Min tur

02 Maj, 2013 - 20:48 / Allmänt
0 kommentarer

Nu är det min tur att vara sjuk, hela familjen är nu förkylda!
Jackpot!

Vi har iallafall hunnit med att hälsa på pappa och Kevin idag. Pappa bjöd på mat, jag lekte frisör och Nora slog upp knät!

image

Livet är så jävla orättvist!

02 Maj, 2013 - 20:44 / Allmänt
0 kommentarer

Tänker mycket på en vän just nu som går igenom samma helvete som vi gjorde för ca 1 år sedan.
Livet är så jävla orättvist ibland, blir så himla ledsen.
Jag som sa att jag inte ens önskade att min värsta fiende skulle behöva gå igenom det som vi gjorde och nu är det en av mina allra bästa vänner som måste göra detta.

Mycket minnen väcks till liv och skapar fruktansvärd ångest.
Det gör ont i hela kroppen och jag inser att jag inte ens har bearbetat hälften av allt som hänt det senaste året.

Men jag hoppas att min erfarenhet kan vara till lite hjälp en sån här gång och att jag kan stötta min vän.
Livet är så skört, man vet aldrig när det vänder.
Från en sekund till en annan så förändras allt och ingenting kommer någonsin att bli sig likt igen.

Jag vill att du ska veta att jag alltid finns här för dig, vilken minut som helst på dygnet!
Du behöver inte känna att du ringer olägligt eller att du inte vill "störa".
Jag hjälper dig med vad som helst!
Jag åker med dig jorden runt om det behövs. 
Du finns i mina tankar hela tiden ♥ 

Hoppet är det sista som överger oss, glöm aldrig det!

Falska människor!

04 Mars, 2013 - 21:57 / Allmänt
0 kommentarer

Sitter och retar upp mig på alla idioter och falska människor.
Dom som vänder kappan efter vinden och dom som inte borde få finnas i närheten av mig eller min familj.
Tyvärr finns det alltid någon som kommer att vara där oavsett om jag vill det eller inte.

Det senaste året har jag fått lära mig en hel del och jag kommer nog aldrig att upphöra förvånas.
Jag kommer inte döma någon på förhand längre, det kan visa sig att den personen är den som har mest förstånd trots allt!

Ibland önskar jag bara att jag kunde få bestämma vilka vissa ska umgås och ha kontakt med.
Men tyvärr kan jag inget göra.
Jag kan bara att stå på sidan om och hoppas att allt inte går åt helvete.
Hoppas att personen i fråga tar sitt förnuft till fånga och tänker steget längre.

Jag vet att det är meningslöst att lägga energi på sånt här men ibland är det är svårt att bara låta det vara.
Ska försöka släppa det här nu och ta tillvara på alla underbara människor som finns omkring mig istället ♥

Snoozedödaren!

13 Februari, 2013 - 07:46 / Allmänt
0 kommentarer

Det finns både för- och nackdelar med Mats nya medicin. Fördelen är att han mår lite bättre och har mer energi men nackdelen är att han vaknar före 5 varje morgon!

Detta resulterar i att han blir störd av mitt snoozande på mornarna då han försöker somna om :( När jag var yngre ställde jag klockan på den tiden jag skulle kliva upp och när den ringde studsade jag ur sängen. Nu för tiden så lurar jag mig själv och tycker att det är så skönt att få sova vidare en stund efter att klockan har ringt. Jag ställer klockan på 5 och snoozar sedan till kvart över och klockan ringer med 5 minuters mellanrum.

Igår hotade han mig med att få flytta ut till soffan!!

Imorse ringde klockan 5, Mats var vaken men han var snäll och lät mig få snooza en gång till 5 över och sedan klev jag upp! Jag fick lite extra tid till att hinna platta håret imorse :)

Antar att snoozningens tid är förbi nu...

 

Visst finns det mirakelpiller?

22 Januari, 2013 - 20:29 / Allmänt
0 kommentarer

Nu, äntligen har Mats fått en läkartid för att byta ut sina mediciner! Tror utredningen blev klar i november och sedan dess har vi väntat och väntat och väntat... Egentligen har vi ju vetat i något år att medicinen inte har verkat som den bör göra men vi har liksom väntat på att det kanske vänder.

Den här gången hoppas jag att han får rätt medicin och att den verkar som den ska! Det borde ju finnas någon mirakelmedicin, eller hur!? :) 

 

Det här måste vara det året då det vänder för Mats, jag känner det i kroppen!

Jag finns där när du faller för att hjälpa dig upp igen  Jag ska peppa dig och glädjas med dig då det går framåt Du vet att jag tror du dig och jag är övertygad om att du en dag kommer att få känna äkta livsglädje och ha en fungerande vardag Du är mitt livs kärlek och jag finns alltid vid din sida

Psykisk ohälsa är komplicerad Hur mycket jag än försöker så kommer jag aldrig att förstå hur han känner eller varför han mår som han mår

Vem kom på detta jävulskap?

Tung natt

10 Januari, 2013 - 07:57 / Allmänt
0 kommentarer

Ursäkta språket som kommer.. Fy fan i helvete vad satans jävla trött jag är idag!! Det har varit en riktigt tung natt för både mig och Mats.. Mats har mått jättedåligt och mitt upp i alltihop så fick vi en drogad katt! Men det är bara att köra på och hoppas att dagen går fort, ser fram emot träningen ikväll iallafall! :) image

Torsdagsdejten!

29 November, 2012 - 11:29 / Allmänt
0 kommentarer

Nu ska jag åka iväg på min torsdagsdejt på rehab. Pappa är i stan och tränar så jag åker dit och äter lite lunch med honom :) Hoppas han kom ihåg att ta med sig fotodagboken från tiden i Umeå. Jag har längtat efter att få titta i den men jag kommer förmodligen att bryta ihop :/ Jag har liksom trängt undan den tiden.. Svårt att förstå hur nära döden han var! :( Är så glad att han har blivit så "frisk", det var det nog ingen som trodde. Han är en riktig fighter!

Möte på psykiatrin!

23 November, 2012 - 18:36 / Allmänt
5 kommentarer

Jag var på psykiatrimottagningen idag med Mats och det var ett riktigt bra möte tycker jag!

Vi började med att gå igenom utlåtandet som psykologen hade skrivit och det var ju inga konstigheter egentligen. Vi vet ju liksom om all problematik men nu blev det liksom svart på vitt. Tourettes, ADHD och OCD.

Hon berättade lite om testerna hon har gjort och vad det går att utläsa utifrån dessa. Hon förklarade också lite om hur hjärnan fungerar för en person med dessa diagnoser och vad det är som skiljer sig från en "frisk" hjärna. Det här var jätteintressant och nu förstår jag varför det blir kaos i Mats huvud ibland om det dyker upp något oplanerat t.ex. Det är häftigt det här med hjärnan och hur den styr oss! :)

Jag ser väldigt ljust på framtiden och vi har fått en del tips på hur vi kan underlätta Mats dagar och minska "kaoset" i huvudet.

Vi fick även veta det som vi länge har misstänkt, han har helt fel medicinering utifrån sina diagnoser! Förhoppningsvis får han en tid till läkaren snart så dom får göra om och göra rätt :D

 

Vid ADHD fungerar några av hjärnans så kallade exekutiva funktioner -utförandefunktionerna annorlunda. Det handlar om de områden som styr förmågan att vara uppmärksam, kunna kontrollera sina impulser och ha rätt aktivitetsnivå. Här har studier visat att signalöverföringen, det vill säga överföringen av hjärnimpulserna, sker långsammare än hos andra.

För er som inte riktigt har hängt med så kan ni läsa mer om Mats under kategorin "Psykisk ohälsa/Tourettes syndrom".

SHM

23 November, 2012 - 07:23 / Allmänt
1 kommentarer

Efter att ha hört Anders Timells recension av SHMs spelning igår så är jag såååååå jävla avundsjuk på alla som ska dit i helgen!!! Jag var avundsjuk redan innan men nu han jag inte ens beskriva mina känslor, jag vill bara lägga mig ner och gråta! Hur kan jag missa detta?? :( image Grattis till alla er som har biljetter!!

Drömmer om pengar!

21 November, 2012 - 20:39 / Allmänt
1 kommentarer

Jag drömmer om att bli framgångsrik och tjäna mycket pengar! Pengar som jag vill spendera på mig själv och min familj.

Jag vill så gärna förnya min garderob, byta ut vartenda plagg. Är så less på att gå i samma kläder dag ut och dag in, kläder som jag inte känner mig särskilt fin i och kläder som inte sitter snyggt. Jag har inget vettigt att ta på mig om jag ska ut en kväll, det är alltid samma shorts och linne... så jäkla trist! Drömmer om att kunna ta en runda på stan och kanske köpa en snygg tröja om jag känner för det, det händer aldrig! Jag köper bara det som är absolut nödvändigt, typ strumpor eller fingervantar.

Jag vill gå till frissan och snygga till håret. Jag vill kunna göra roliga saker med mina vänner och min familj. Jag vill bara kunna göra något spontant! Ja, listan kan göras hur lång som helst....

Det är inte särskilt kul att varje månad behöva räkna varje krona och gå igenom vad som verkligen måste köpas eller göras. Det finns aldrig något utrymme för att bara hitta på något eller ta en shoppingtur.

Jag är ju såklart glad att vi klarar oss. Vi har mat på bordet varje dag, barnen har hela och rena kläder och någon gång ibland har vi lite över så vi kan hitta på något eller gå till frisören.

Jag och Mats gör fan aldrig någonting tillsammans och vi köper aldrig några presenter eller julklappar till varandra. Under alla våra år tillsammans så har vi väl varit på bio typ 3 gånger och ätit middag ute utan barn kanske 5-10 gånger. Tänk att bara få ta in på hotell och lyxa till det en natt utan en massa måsten! :)

Jag ska nå mina drömmar, ska bara komma på hur! Finns det någon där ute som kan ge mig en liten extra inkomst kanske? ;)

Tidigare inlägg